Denna artikel är skriven av Anders Summanen och publicerades i fea nummer 17. Inför Lyktsken kommer vi att utgå från denna ritning men med vissa justeringar. För att se ritningarna klicka här.

Skiftesverkshuset är en historisk konstruktion som är enkel och mycket tillämpar som lajvhus. I princip har man bara en bottenram i vilket man med stavar fäster spontade stolpar. Därefter ”häller” man ned plank/brädor i sponten, för att slutligen lägga på en toppram soom fästes med samma princip som bottenramen. Huset som beskrivs nedan har en area på 2*4 meter och dess mått är kompatibla med alla hus som byggs under lajven Nyteg.  

DE TRE SAKER som brukar vara till mest besvär för lajvhusbyggare är utseendet, återanvändbarheten (mobilitet och hållbarhet) och kostnaden. Skiftesverkshuset får godkänt på alla dessa områden: Vad gäller utseendet tar det många poäng. Väl betsat och med snygga, ornamenterade fönsterluckor ser skiftesverkshuset mycket bra ut. Huset blr helt återanvändbart., så man kan känna sig motiverad att göra tex djurhuvudformade dörrhandtag elle andra finsnickerier på dörren och bjälkarna. Det man får är ju ett robust och vackert trähus som kan byggas om hur man vill. Det här är nog så långt det är värt att sträcka sig om man inte vill bygga stationära hus. När det gäller ytbehandling är det lika viktigt som måtten att man har gjort snarlika komponenter till huset, om man vill att delarna ska gå att använda med delar från andra hus. Vi använde kokbets som vi spädde ut till 4 gånger de rekommenderade mängden och sprutade på det med blomspruta. Hela huset betsades, både invändigt och utvändigt, medan taket tjärades. DYR MOBIL? Den största fördelen med skiftesverkshuset – näst efter utseendet – är mobiliteten. Huset är upp- och nedplockbart som ett legohus. Det är helt enkelt ett hus på åtta kvadrats boyta som kan flyttas med hjälp av en släpkärra. Den enda nackdelen med mobiliteten är att husets vikt är relativt hög, p.g.a. grova bjälkar och finesser som trätak. Trätak kan kanske undvikas, vi har bara inte kommit på någon bättre lösning för denna typ av hus som inte har nackdelar när det gäller utseendet eller hanterbarhet. Kostnaden är det ända som kan sägas vara till husets nackdel: ca 5500-6000 kr. Slår man ut det på det antal lajv som huset är tankt att kunna användas under så blir kostnadden ändå minimal- Fördelarna ökar också genoom att man med läthhet och med små medel kan kompletera med en sektion till valfri vinkel eller sätta ihopp två redan färdiga hus, förutsatt att de är byggda med samma mått. Till huskostnaden kommer även verktygspriset, även om den med hårt slit kan hållas låg. En nödvändighet är en (djurstark) borr som klarar borra 27 mm tjocka hål genom grov furu. Vi använde en 800-watts borrmaskin som vi hyrde efter att vår egen 200-wattare brunnit. En cirkelsåg underlättar också arbetet enormt. 

För att bygga ett skiftverkshus krävs god planering och ett visst kunnande i matematik. Har man dessa är skiftverkshus inte svåra att förstå sig på eller bygga. De problem som finns med tekniken är att man måste vara minutiöst noggrann då man borrar alla rundstavshål, samt all mätning och utsågning måste vara exakt in på centimetern. Det räcker tex med att en av bjälkarna i toppramen är bara 2 cm för lång för att passningen skall bli otroligt svår för minst tre bjälkar till. Plankorna i övre delen av väggen får också en extremt dålig passform, det uppstår glipor och väggens hållbarhet och bärighet minskar. Inför byggandet av skiftverkshus bör man rita egna ritningar i skala, ta reda mått etc. på det virke man planerat att använda från leverantören, samt noggrant beräkna alla mått och virkeslängder. Man bör även ha i åtanke att virkesköp på löpmeter medför relativt mycket spill och man kan inte räkna med att använda alla brädor till avsedda ändamål, även om man såsmåningom kan använda spillet till andra oförutsedda saker. Vill du att huset du bygger ska vara möjligt att kombinera med de hus som Lilla Gillet äger så ska de använda samma mått som vi. 

Först sågar man ut topp- och bottenram med exakt samma mått, de enskilda bjälkarna i vårt hus är 211 cm. Det vill säga 196 cm (väggplankans längd) minus 2*2 cm (spontningens djup). Därefter sågar man ut hörn- och sidostolparna, alla exakt lika långa (våra är 150 cm) och skapar skårorna med antingen huggjärn, cirkelsåg och stämjärn eller med träfräs. Skåran skall sitta på varsin sida om stolpen på sidostolparna och i vinkel mot varandra på hörnstolparna. Spontningen på vårt hus är ca 2 cm djup och 2 cm bred. Väggbrädorna är 196 cm långa. Vi valde att spika ihoop dessa i sektioner, två per vägg, risken med tunna brädor är annars att de slår sig under lagring. Väggplankorna är i vårt hus lite för tunna för skårorna, men å andra sidan så har man ju möjlighet att lägga i tjoockare väggar. I vårt hus måste väggarna kilas fast i skårorna för att bli riktigt stabila. Det kan oockså vara god ide att göra skåror längs med bottenramens och toppramens kanter mot väggarna. Fönster och dörrar konstrueras enligt tycke och smak, helst efter måtten på våra ritningar. 

Livesällskapet Galadrim