Hjältar - dom finns!

Hjortar

Av: Patrik Okanen

Aldrig kunde jag drömma om att det fanns så många hjältar i Erborigien som betydde något för oss som brukar träda in i illusionen. När Hjortspårs redaktion beslöt sig för att ha omröstningen som en del i temanumret om Hjältar förväntade åtminstone jag mig att det i bästa fall skulle komma in 15 olika förslag i de båda kategorierna.

Jag blev snabbt överraskad, sedan häpen, därefter förbryllad och till sist glad när rösterna hamnade där jag minst kunde ana det. Hjältar som vi kanske betraktar som antihjältar fick poäng, som Aldor Irrfärdur, Hrym Grimsfostre, Joel Potatis, Armand Röde och Milrik från Aahren. Skurkar, riktiga skurkar, dödsfarliga skurkar fick poäng, som Zaffra, Mornam och Darion, de hemskiljdas ledare.

En del tolkade hjältebegreppet i vid mening och gav poäng till alla randersmarkare genom tiderna, andra ville hylla alla som motsätter sig Mornam. För två röstande blev det för svårt dela ut poäng till individer som ingår i en större helhet, och därför fick Njarkaflickor och Roddardotter-Bergshök poäng.

När det till sist drogs streck i omröstningen hade 26 olika hjältar fått poäng i kategorin största hjältar genom tiderna och 31 olika hjältar (eller hjältekombinationer) fått poäng i kategorin nu levande. Totalt har ett tjugotal deltagit i omröstningen. Alla har inte röstat fullständigt. En del har tyckt att det varit allt för svårt att välja ut tre hjältar utan nöjt sig med en eller två. Gemensamt för alla deltagaren är att de har valt sina hjältar med stor kärlek, ibland omsorgsfullt, ibland spontant, ibland nyckfullt - men oavsett hur urvalet har gått till finns det en stark känsla och värme för de utvalda karaktärerna.

Att döma av reaktionerna från deltagarna i omröstningen så var det här en populär företeelse. Folk har hört av sig med uppmaningar om nya omröstningar. En har föreslagit värdshus och en annan vill veta vem som är Erborigiens största skurk. Med tanke på vilka skurkar som tagit sig in på Hjältelistan blir det intressant att se vilka hjältar som tar sig in på Skurklistan.

Varghuvud - hjältarnas hjälte

"Ingen har som hon bekämpat mörkrets krafter, både inre och yttre, och segrat."

"Eminent frihetskämpe, landsgrundare, ja nästan i alla fall"

Så låter några av de spontana motiveringar som Erborigiens Största Hjälte genom tiderna fått av de röstande. Varghuvud vann kategorin överlägset, i toppen var hon under hela omröstningen en riktig ensamvarg. Hon var ohotad från början till slut. Totalt röstade elva personer på Varghuvud som skrapade ihop hela 26 poäng.

Varghuvud var den mytomspunna frihetshjälte som störtade Östfursten, Agnor av Gargul. Legenderna berättar att hon var till hälften varg och till hälften människa. Under sin levnad hann hon med en passionerad kärlekssaga med kronprins Eduron av Aralantha, och ett giftermål med Kei, Naroniens prins. Hon blev mor åt två pojkar, söner och arvtagare till Kei (även om det finns de som mumlar i Borgevid om att Eduron kan vara far till åtminstone en av gossarna), innan hon inför ett fälttåg mot Njarka föll av hästen och bröt nacken i Odins olycksaliga år 626.

Länge såg det ut som om Nar skulle finnas med i botten av Hjältelistan, men han kom starkt på slutet med många trepoängare. En av Nars anhängare motiverade sitt val med att "han predikade fred - det är det bästa en hjälte kan göra". Nar berättade för människorna om gudarna och grundade Naronien och det tyckte sju röstande var värt 17 poäng.

På tredje plats återfinns Fandral Flamhuvud, Gyllene Hjortens store martyr. Fandral Flamhuvud var en wenheimare från Trennevid som deltog i kampen mot Zaffra. Smeknamn kom av att han vid ett tillfälle lyckades tända eld på sitt hår i en grotta. Fandral dog år 626 i slutkampen mot Zaffra. Han var ihågkommen av hela 8 personer, som dock bara gav honom 12 poäng sammanlagt. Fandral är omsjungen i "Höj en skål för Fandral hjälte", däremot är hans vin av det uslaste slag. Kanske är det en förklaring till att många som röstade på Fandral bara gav honom en poäng.

På fjärde plats hittar vi den stora sensationen, Zaffra. Den onde magikern Zaffra var under många år Gyllene Hjortens ärkefiende. När Zaffra nästan lyckades förstöra världen stoppade ordens kämpar honom. Det var i den striden som Fandra föll. "Zaffra var den som avslöjade sanningen om Erborigien, därför var han en hjälte" och "Han höll igång bäst på den tiden" var två personers motiveringar till att man röstade på honom. Zaffra fick 8 poäng av sammanlagt tre personer.

På placeringarna 5-8 var det riktigt jämnt. I kraft av högre röstetal kom Dahlens store hjälte Kyran Trolleskalle på femte plats. Kyran var Erborigens Störste Hjälte för två personer, som gav honom fullpott. Mest känd är Kyran för att ha dräpt en massa troll på 300-talet efter utvandringen. Det finns också ett hängivet sällskap som brukar träffas för att fira hans bedrifter - något som kan förklara hans framgångar i den här omröstningen. På delad sjätte plats kom Nerod d ä och Eduron. Nerod d ä var den första skaldande kämpen. Nerod levde på Nars tid och återupprättade kämpens anseende. En person motiverade sitt val på Nerod med att han var "först bland hjältar. För lång tid den främste och förtfarande idealet att sträva efter." Uppenbarligen höll inte många med om att Nerod var den förste hjälten eftersom Nar slutade på andra plats. Nerod fick i alla fall 6 poäng av tre personer - alltså lika mycket som Eduron (kommentarer om Eduron - se kategorin nu levande).

På åttonde plats kom konung Dvalin, det var fyra personer som röstade på dvärgakonungen som instiftade Gyllene Hjortens orden - något som åtminstone en röstande tog fasta på genom att påpeka att Dvalin är "stiftare av ädel orden". Intressant att notera är att Dvalin fick fler poäng i den här kategorin än i kategorin nu levande.

Dana av Verdfeldt, Aralanthas första härförare, jarl av Chelmar och friherrinna hamnade på nionde plats med 5 poäng givna av två personer (kommentarer om Dana se kategorin nu levande).

På tionde plats slutade Nori, Vidukinn av Noedren och Faldar Bonde. Nori var den tappra dvärgen som dog en alltför tidig död i jakten på Nars spjut våren 626 . Vidukinn av Noedren var jarl och rikets första härförare. Han var konung Gladorons vän och släkting genom att en av hans döttrar var gift med prins Daron. Vidukinn dog hjältedöden i Aahrens slott på hösten 626 (ett hårt år med många döda hjältar). Han fälldes av Mornams anhang på kuppens första dag. En av de som röstade på Vidukinn konstaterade "att en av de få fläckar han hade var han avlade fram Simon Marke - men han tjänade sin konung in i döden." Simon Marke efterträdde sin fader, men förlorade Noedren till Mornam.

Faldar Bonde var fältskär i prins Edarins här, han var den främste i sitt yrke i hela Aralantha, ja kanske i hela den kända världen. Med sin skicklighet räddade han livet på många hjältar innan han själv föll i ett bakhåll och massakrerades vintern 631.

Dessa tre hjältar fick vardera sammanlagt fyra poäng av två olika personer.

På trettonde plats, med tre poäng från en person, hamnade Nem, Rander och gamle jarl Bue. Nem var magikern som utvecklade Nems system, Rander utvandrade från Naronien och grundlade Randersmark och jarl Bue utvandrade med sina nordbor och slog sig ner i Aralond. Bue är far till jarl Sigurd av Aralantha.

På sextonde plats, med två poäng från en person, återfinns Darion, de Hemskiljdas ledare, Knut Båtfare, Nirak Nattfroste och Rannvi. Darion anslöt sig till prins Edarin på fältlägret 628, men dömdes för diverse plundringsbrott och annat, men rymde och hämnades på Berghöks familj innan den rättvisa hämnden hann i fatt honom (hur någon nu kan tycka att han var en hjälta, nåja...) Knut Båtfare var bångstyrig jarl över Noldria. Han är mest känd för att vägra skicka trupper till Edarin och för att vilja hugga ned sändebud från Wenheim (något en randersmarkare skulle ha tyckt var hjältedåd då sändebudet var en vätte). Nirak Nattfroste var från Njarka och dyrkade de rätta gudarna. Nirak dog martyrdöden, mördad av självaste fursten, men hann innan sin död grundlägga en ätt. Rannvi är hövding över Wenheim (se kategorin nu levande hjältar).

På tjugonde plats, med två poäng från sammanlagt två personer, kom Gladoron, kung av Aralantha, segraren från Nebreon 619, erövraren av Borgevid. Död för fiendehand på kuppens dag, hjältedödaråret 626.

På tjugoförsta plats, med en poäng från en person, kom alla randersmarkare, Gissur, Nerod d y, Rafnur, Stigfinn och Verkun Vätte. Gissur blev det östra Naroniens första hövding och gifte sig med Rannvi. Han föll för en lönnmördares hand. Nerod d y utvandrade tillsammans med Rander, men ville inte stanna i Randersmark utan fortsatte österut och hördes därefter aldrig av. Stigfinn var den konung av Aralantha som föddes utan krona då hans far störtats av Bodvar på 200-talet. Stigfinn hämnades sin fader, enade landet och instiftade jarlaämbetet. Rafnur är riddare av Gyllene Hjortens orden och Verkun Vätte är ett av Rannvis sändebud.

Eduron - vår tids störste hjälte

"I sin person inrymmer han både Nars vishet och Nerods d.ä. dådkraft. I denna världens svåraste stund har gudarna sänt sin räddning."

Aralanthas kronprins var överlägsen. Tolv personer gav honom sammanlagt helt fantastiska 31 poäng. I Edurons hjälteanaler finns kärlekssagan med Varghuvud, stödet till de naronska rebellerna och en genuin kamp för det goda. Eduron var förlovad med Lohriel, men hans förlovning kom i gungning genom attraktionen till Varghuvud. Under sina strövtåg i världen har Eduron ständigt ryckt in och kämpat för det som är gott och rätt. Problemet med Eduron är att han alltid är på fel ställe vid fel tidpunkt - i alla fall de senaste åren. Han var i Aralantha när Varghuvud dog, han var i Borgevid när hans far Gladoron dog, och sedan har han suttit fängslad i Tere och irrat runt i Naronien, om det är som i motiveringen ovan att i världens svåraste stund så har gudarna sänt Eduron till sin räddning så måste de ha glömt att skicka med honom kompassen.Men det är kanske det som gör honom till en hjälte - en hjälte måste ha fel och brister annars är han/hon inte spännande.

Först kom Eduron, sedan kom ingenting, sedan kom ingenting, sedan kom ingenting och sedan blev det plötsligt mycket jämnt. Till sist drog jarl Dana av Chelmar, friherrinna av Verdfeldt, rikets första härförare och riksföreståndarens ställföreträdare i väster det längsta strået. Med elva päng från fem personer slutade hon på andra plats. Jarl Dana är den som leder kampen mot Mornam i Chelmar sedan Edarin förflyttat sig till Aralond. En person menade att Dana är en hjälte därför att hon "är en ledare som månar om de sina".

Jarl Dana är mest känd för sina segrar i fält mot överlägsna fiender, som till exempel Arenäs.

På tredje plats, med tio poäng från fem personer, återfinns jarl Henrik av Odels, bördig från Oxsala slott, kapten i Chelmarorden och riddare i Gyllene Hjortens orden. Han är, om man får tro hans beundrare, "Aralanthas verkligt sanne riddare med mod, dådkraft, intelligens och humor." Jarl Henrik är mest känd för att ha vunnit midsommarkransen 627 och som härförare för Torskåren.

På fjärde plats, med nio poäng från fem personer, slutade jarl Sigurd av Aralantha. Sigurd är också väpnare av Randersmark och riddare i Gyllene Hjortens orden. Ska man tro på det som sägs om honom så är han "skaldesmed och svärdsvingare, oregerlig. I honom har de gamla hjälteidealen från Nerods tid återfötts." Jarl Sigurd försvarade Tiria mot lomberna, deltog i stormningen av Triti och var med när Zaffra föll.

Hövding Rannvi av Wenheim hamnade på femte plats med 7 poäng från tre personer. Rannvi var överstepräst Ars främsta danserska, men hon valde kärleken när hon mötte Gissur från Östnaronien 619. När Gissur mördades tog hon över hövdingaskapet och styr nu Wenheim. Hon är mycket populär, i alla fall hos vissa som ser henne som en "stabil statsbyggande kvinna. Hon har besegrat randerska lymlar och skickade hem Vidar med svansen mellan benen - ett mycket gjutet val."

Ännu en jarl blev sexa. Jarl Meiron Solkulle av Lonäs, jarl Henriks ärkefiende, fick fem poäng av två personer. Jarl Meiron är en av Mornams jarlar, men är känd för att vara den ädlaste av fienderna. Det var jarl Meiron som besegrade kung Vidar i slaget vid Hovaskulle.

På sjunde plats hamnade alla som motsätter sig Mornam, jarlinnan Eliana Falk av Feodras, prins Kei och riddar Jorund Morgongåva. Det blev fyra poäng vardera från två olika personer. Eliana Falk är änka till jarlen och har fortsatt sin makes kamp mot Mornam, hon är "okuvlig i sitt mod, osjälvisk i sitt ledarskap, lysande i sitt föredömme. Den bästa ledstjärnan för Nars ideal i inbördeskrigets Aralantha" om man får tro en handlöst förälskad beudrare. Prins Kei styr Borgevid och har hållit sig kvar vid makten, bara det en bedrift, med inhemsk opposition och hot från Njarka och Tere. Jorund Morgongåva är riddare av Arlantha och Chelmarorden och härförare för Torskåren. Jorunds hemlige beundrare (tack för det Björn!) menar att Jorund är "för mig en personlig hjälte - han kämpar på utan att vilja vara hjälte".

På elfte plats kommer de som fått tre poäng av en person. Här finns Aldor Irrfärdur (se separat artikel), Eova Bergshök, Illona Roddardotter, riddar Joar Hendersson, Joel Potatis och Rafnur. Bergshök och Roddardotter var fanemästare respektive faneförare i prinsens här, men de deserterade för att hämnas på Darion de Hemskiljdas ledare. För deserteringen dömdes de till landsförvisning. Joar Hendersson är också befäl. Han är jarl Dana av Chelmars högra hand. Joel är värdshuspojken som är mest känd för sin potatis och sin "lille äventyrare".

På sjuttonde plats slutade dvärgakungen Dvalin. Dvalin fick tre poäng från sammanlagt två personer.

På artonde plats hamnade kollektivlösningen Bergshök & Roddardotter, jarl Eirk Båtfare, dvärgen Gildur och Hrapp av Randersmark. Eirk Båtfare är jarl av Noldria och beskrivs som "en klippa liksom den som Noldria vilar på". Gildur är en gammal kämpe i Gyllene Hjortens orden och Hrapp av Randersmark är mest känd för att ha följt med den riddar Henrik till tornerspelet midsommarkransen 627.

Hrym Grimsfostre, bard och vapendragare i Gyllene Hjortens orden kom på 22:a plats med två poäng, från två olika personer. Om det är för dryckenskap, skaldande eller något annat som han anses som hjälte för förtalte icke röstsedlarna.

På tjugotredje plats kom de nio som fick en poäng vardera. Här finns Armand Röde, bördig från Tere och med i Gyllene Hjortens orden, Eylin Vendesdotter, byhoran som blev bågskytt och befäl i jarl Danas här, Falda Sköka, en av Danas agenter i Chelmar stad, kung Vidar av Randersmark, Milrik från Aahren, rumlare och vapendragare till Armand Röde i den Gyllene Hjortens orden, kung Mornam av Aralantha, Njarkaflickorna, rotemästare Rodrik Sidonsson, ett befäl i Edarins här som kan styra regnet, och slutligen Todd, medlem i Gyllene Hjortens orden som bytte sida från ont till gott.

De som inte fick röster

Det är nästan lika intressant att konstatera vilka som inte fick röster som vilka som fick röster. Över huvud taget fick väldigt få från Randersmark poäng. Visst, Vidar fick poäng, den ädle Hrapp från Randersmark likaså och tittar vi tillbaka i historien så hade både Rander och Nerod d y sina anhängare. Men det finns betydligt fler randerska hjältar. Vart tog Ingjald Bastarden vägen? Är den tappre konung Arngrim - han med tältet av vätteöron, och Veitgalf Beintensson av Markevi redan glömda? Varför inte Gyllene Hjortens tappre kämpe, väpnaren Ebhen av Randersmark eller drottning Nanna?

Är det så att Randersmark uppfattas för okomplicerat med sin starka hat mot vättarna och sin stora kärlek till hästar, var det bara så att de som röstade inte har sin favoritroll i randersk skepnad eller kanske är det bara tillfälligheter?

Apropå Nanna av Randersmark så är ju hon Gladorons dotter. Inte heller henns bröder Daron och Edarin fick poäng. Att Daron inte fick några poäng kanske inte är så konstigt, men riksföreståndaren Edarin då? Är inte han en hjälte? En person motiverade att denne inte röstade på varken Edarin eller jarl Sigurd därför att dessa var tillfälligheternas hjältar - och alltså inga riktiga hjältar. Vad är en tillfälligheternas hjälte? En som slängs mot sitt öde och inte styr själv? Žr tillfälligheternas hjälte någon som uppfattas för okomplicerad för att kunna vara en hjälte (med tanke på att psykoanalytikerns drömpatienter Varghuvud och Eduron vann sina kategorier)?

En annan person som motiverade ett inte-val var en som inte röstade på jarl Henrik. Denna person menade att jarl Henrik lever på gamla bedrifter och att man måste ge plats för nytt blod. Ta upp den handsken, jarl Henrik, och återerövra Chelmar tillsammans med jarl Dana om ni kan.