Torskåren

Hjortar

Av: Patrik Oksanen

Torskåren är förvisso ingen kyrklig orden, men den har stark anknytning till både överstepräst Derion Dahls erborigiska kyrka och till Chelmarorden.

Under inbördeskriget i Aralantha satte Jorund Morgongåva, med hjälp av ett maktbrev, upp en fristyrka som kom att kallas Torskåren. Styrkan bestod av Chelmarriddare, vanliga riddare, väpnare, knektar och präster, som alla tjänade kyrkan. Kort efter bildandet tillkom riddar Henrik, kapten av Chelmarorden, och gudaman Arimir. Tillsammans bildade de tre en ledartrojka. Under många och hårda strider i fem månaders tid kämpade kåren från Aahren i söder till Noedren i norr med varierande framgång.

Till sist kom dagen då kåren insåg att allt var lönlöst, även om viljan att kämpa fanns kvar, och de drog sig motvilligt norrut. Men som riddar Henrik sade när bud kom att det bara rörde sig om dagar innan Noedren skulle falla:

"Bröder och Systrar. Noedren kommer att falla. Vi kan inte undsätta henne. Frid vare med henne och de som dör där i natt. Må de höja till Odins skål i Valhall. Bröder, Systrar. Slaget är förlorat. Nars ätt har förlorat Aralantha. Nars sanna efterföljare har inget att vinna på att i dag ge sina liv i hopplös kamp mot usurpatorns avfällingar. Slaget är förlorat men inte kriget. Lever vi till i morgon kan vi slåss även då. Låt oss dra norrut till Wenheim. Låt oss där återigen samla kraft och styrka. Låt oss då vara beredda när nästa slag skall stå. Vänner jag lovar er att detta hjärta inte kommer att vila förrän Nars ätt återigen sitter i kungatornet i Aahren."

Som mest hade kåren omfattat 350 man i Noedren. Av dessa var det ett fyrtiotal som nådde Björkskogen.

Resterna av kåren hamnade så småningom i Borgevid. Där hamnade den snabbt under av Chelmarordens direkta kontroll. Överstepräst Derion gillade formellt kåren och riddar Henrik utsågs som befälhavare. Och i sunnifagn 628 beslutade Derion Dahl att styrkan skulle bli 500 man stark. Senare samma år skickades kåren till Chelmar där riddar Henrik först besegrade Peder Oxblod utanför Meldar och sedan deltog i befriandet av Jalum. Kåren sändes sedan till Feodras där man bistod jarlinnan under vintern. När våren kom gjorde kåren en våghalsig framstöt mot Setvi och tog staden. Men efter våldsamma motanfall fick man retirera. Sedan förflyttades kåren till Chelmar där den under kampanjen 630 användes för att störa jarl Oxblods uppmarsch mot huvudhären. Idag samlar kåren runt 100 präster, riddare och knektar. Befälhavare är riddar Jorund Morgongåva av Chelmarorden.

Kårens motton är För Tor, För Tyr, För Nar och Tor, Ära, Död.