Denna artikel är tagen ur fea nummer 17. Artikeln är underskriven med Bosse Ljunqvist men egentligen är det Per Wetterstrand som har skrivit den. Artikeln beskriver dels allmänt hur man kan gå tillväga och sedan beskriver den två hus mer i detalj. Alla skisser är inte med på denna sida men för att se dem tryck här.

Det finns de som sitter hundratals timmar på sin kammare och knypplar ringbrynjor och skor och gummisvärd. Det finns också de som bygger hus för att stärka illusionen. Jag vet inte vem som är mest galen – husbyggaren eller rustningsmakaren – men tid och pengar slukar det i vilket fall. Jag för min del har konstruerat och varit med och byggt två hus för lajv. Nedanstående artikel är förhoppningsvis efterlängtad. Jag skall nämligen förklara hur man kan gå till väga för att bygga trähus på lajv. 

DET HELA BÖRJADE med Trenne byar. Där byggdes en lite stad, en lite by och ett kloster. Särskilt byn Arnros är värd att studera. Flera av husen byggdes nämligen för att kunna användas flera gånger. De var vackra och funktionella och det kanske viktigaste; de flesta misstagen gjordes och rättades till hemma i god tid innan lajven gick av stapeln. Stora delar av Trenne byar blev annars panikbyggen. Lajven blev uppskjuten ty det gick inte att lajva med halvfärdiga hus. Samma sak har redan upprepats på Skymningstjjärn och Vita lunden. Löjliga inställningar som ”om vi blir klara med för tidigt med vårat hus kanske vi måste hjälpa arrangörerna med deras” bidrar givetvis också till förseningar. 
 Den förhärskande huskonstruktionen har varit vitmålad masonit på rangliga ramar och patetiska försök till grästak dvs massonit med grässtrån. Det regnade inte mer än några spridda droppar under Trenne byar och Skymningstjärn. Det blåste heller inte kraftigt. Regn eller framförallt, stark vind hade förstört halva byn. På Vita lunden var husen stabilare. Där både regnade och blåste det. Några tak flög väll av men i det stor hela hade folk lärt sig och tagit i på dimensionerna. Dock var Vita lunden-byn inte lika vacker som den på Trenne och Skymningstjärn. Nu skall jag förklara hur man bygger både vackra och stabila lajvhus. 

Jag har alltså konstruerat och varit med och byggt två hus till lajv. Bägge husen är isärtagbara och finns lagrade på diverse ställen i västra Sverige. Det mindre huset byggdes till Skymningstjärn. Där gjorde det tjänst som Hjalmars hus där det klövs stock och slogs. Huset ägs av nio personer (ca:270kr/pers). Det stora Värdshuset från Vita lunden ägs av mig och en förening och är värt ca 4000kr i nuvarande skick. 
Bägge husen bygger på ungefär samma princip: fyra väggar som delas för att få plats på standardsläpkärror. Delarna skruvas ihop med vagnsbult till hus. I den här artikeln ska jag beröra de fyra momenten hussbyggare ställas inför. Nämligen att: 1. Konstruera 2. Planera 3. Bygga 4. Förvara. 

Bägge husen föregicks av en mängd skisser och ritningar. Genom att göra noggranna ritningar kan de andra i gruppen se hur huset kommer att se ut och det går att räkna ut virkesåtgången ganska exakt och därmed kostnaden. Vidare ger ritningarna något att bygga efter och man undviker en hel del byggnadsfel. 
 Till en början hade jag rätt dålig koll på vilka olika virkesdimensioner det finns och hur mycket det kostar. Det första hinder övervanns genom en rundringning till olika brädgårdar och byggvaruhandlare och fråga. Prata med snickarkunniga bekanta och andra som byggt lajvhus. De två avgörande faktorerna vi hade att rätta oss efter var priset och fraktbarhet. För att kunna transportera huset var jag tvungen att rätta mig efter storleken på en standardsläpkärra. 
 Husen fick bli isärtagbara tll sektioner om skulle få plats i släpkärror. Jag kom fram till att hussektionerna skulle beså av ramar. Ramarna skall byggas av virke med dimensionerna tvåtumfyra (2*4 tum) dvs ca 5 gånger tio cm. På räkningen från Härryda tär  (från värdshusbygget ) kallas detta virke regel (45*94 mm) och kostar 8,10 kr/meter. Längre fram i konstruktionen insåg jag att det gick bra med tvåtumtre reglar och vips hade meterpriset gått ner till 6,25 kr (se skiss 1). 

Utseendet på huset är väldigt viktigt och då speciellt proportionerna. Hur långt, brett och högt skall det vara? Vilken vinkel skall taket ha? Genom att skissa upp det hela kan gruppen som skall bygga vara med och påverka utseendet i stora drag. Det lilla huset var i de första skisserna konstruerat så att man skulle kunna gå igenom dörren utan att böja sig. Jag slet mitt hår för att komma på hur det skulle ändras för att få ner virkesåtgången. Då säger en vän att gamla hus har väldigt låga väggar och dörrar. Man fick finna sig i att böja sig för att gå in. Jag gjorde om skissen med två decimeter lägre vägg och såg att huset blev vackrare. Proportionerna mellan höjd och längd blev mer harmoniska och på köpet blev huset mycket billigare (skiss 2). För att effektivisera utrymmet planerade jag det lilla huset med loft redan från början. Loftet skulle ta upp nästan halva golvytan. Den fria golvytan fylldes av bord, bänk och stolar där hela familjen kunde äta samtidigt. Vi var nio stycken och fick plats (skiss 3). 

Då återstod problemet med väggtäckning och tak. Även om huset var ganska litet var kostnaden för väggtäckningen bekymrande hög. Jag hade räknat med råspont, plankor som har spår på ena sidan och motsvarande utbuktning på andra sidan så att man får en väldigt tät vägg (skiss 4). Om råsponten var ca tio cm bred gick det åt tio meter per kvadratmeter vägg. Det lilla huset hade en väggyta på ca 25 kvadratmeter vilket innebär 250m råspont. Då gör det ganska mycket skillnad om råsponten kostar fem eller fyra kronor metern. Det skulle visa sig att jag valde en helt annan väggtäckning när jag väl var på brädgården. Till min försjusning hittade jag nämligen alplankoor som inte var kantsågade utan hade trädets ursprungliga form. På stående fot gjorde jag en överslagsberäkning hur mycket som skulle gå åt. Eftersom plankorna var så oregelbundna fick de spikas rejält omlott (skiss 5). De där alplankorna hade legaträtt länge och vi fick all väggtäckningen för endast åttahundra kronor. Vidare hade vi gott flyt med reglarna som skulle bli ramar. Vi fick plocka ut andrasortering som hade en del bakrester kvar. 
 Hur löste jag då taket? Jo, enklast möjliga; läkt och masonit ovanpå. Det blev visserligen fult men dey fungerade. Under Skymningstjärn fick vi gångjärn smidda på plats av smeden för vår lilla dörr. Det förskönade huset rejält. 
 Värdshuset till Vita lunden konstruerades efter ungefär samma princio (träramar som bulltas ihop med varandra). Det skulle dock vara mycket större. Slutlösningen ser du på skiss 6. Jag valde att ha tre dörrar och få fönster. Såhär i efterhand kan jag erkänna att propotionerna inte var lika vackra som skymningstjärnshuset. Mycket berodde det nog på fönstrens ogenomtänkta utformning. De sågades ut på plats med sticksåg. Vad som däremot blev snyggare var taket. Visst tog det mycket tid och det gick inte att återanvända men snyggt blev det. Taket lades i fem lager kan man säga. Först taknockarna, förutom gavlarna krävdes det två på huvudkroppen. Taknockarna gjordes omsorgsfullt och fiffigt (skiss 7).Ovanpå detta spikades två lager läkt (skiss 8). På läkten häftade vi tunt svart billigt tyg (5kr/m) med häftpistol för att byggplasten inte skulle synas. Sedan byggplast (ca 200kr för en hundrameters rulle) som också sattes på plats med häftpistol. Sist fick tacket halmkorvar som knöts ihop med snöre. Det gick åt tre stora halmbalar som vi köpte av en lokal bonde för 60kr styck. I detta skick var taket vackert, regntätt och väldigt billigt. Visst hade det varit enklare med plank, men mycket dyrare. Drömmen är att komma på ett billigt tak som går att återanvända. Jag har inte kommit på något än. 
 Slutligen bör jag orda något om väggtäckningen på värdshuset.Vi hade tänkt oss att använda stockbak (skiss 9) som man nästan kan få gratis från vissa sågar då det betraktas som spill och skickas till flistuggen. Vi hade tänkt leta ut de rakaste och mest jämntjocka stockbakarna och såga dem till samma längd för att fästa dem på ramarna enligt figur 10. Nu fick vi inte tag på någon stockbak (de skulle ligga och vänta på oss på lajvområdet) och tur var väl kanske det. För jag tror att det är ganska tidskrävande med stockbak. Man vill ju att det skall se snyggt ut. Däremot är det den billigaste väggtäckning jag kan komma på, ja faktiskt billigare än masonit. Nu blev det stockfas istället. Dyrt men snyggt. Slutresultatet kan du beskåda på bilden här intill. 

Grunden för god planering är att vara ute i god tid. Men andra faktorer väger också in som att lajvare är mer motiverade att bygga ju närmre lajven man kommer. När alla verktyg och allt virke är på plats går själva byggandet snabbt. Det lilla huset byggde sex personer på tre dar. Det större värdshuset tog längre tid särskilt på plats. Om man däremot inte har någon ritning eller strukturerad tanke hur det skall se ut lär byggandet avbrytas av ändlösa diskussioner. En eller två personer får räkna med att leda arbetet och hela tiden har nästa arbetsmoment klart för sig. Det är mycket praktiskt att ha en snickarkunnig till hands. Det är praktiskt att ha maskiner, typ stick- och klingsåg. Borrmaskin är en nödvändighet. Jag märkte att följande verktyg var mer eller mindre nödvändiga: flera fogsvansar, hammare, stämmjärn, knivar, vinkelhakar, tumstockar, blyertspennor, skruvmejslar, hovtång, bräckjärn, trälim, järnfil, yxa, slägga, filar. 
 När det gäller virket får man alltid räkna med spill. Plankorna köper man i de längder som finns på brädgården och de längderna stämmer sällan överens med de längder man vill få ut. Det är bra att räkna med att man behöver komplettera virkesköpet. Se alltså gärna till att lägga arbetet när brädgården fortfarande är öppen så ni slipper panikköpa virke för dubbla priset på en byggvaruhandel eller järnaffär. Dessutom kan det vara fördelaktigt att skruva ihop vissa delar av huset. 

Det är dyrt att transportera ett lajvhus och det är knöligt att förvara det. Särskilt om man bor i en tätort. Tänk på att förvaringen skall vara långsiktig. Det är dyrt att flytta på husen. Vidare skall förvaringen vara billig, nästan gratis. Det gäller att leta lager i god tid. Ett lajvhus slits. Reparationer bör läggas in i budgeten. 

Nästa hus jag konstruerar skall nästan bara bestå av lösa plank. Principen är väldigt enkel. Fyra rejäla hörnstolpar med spår i och lösa plank som hälls i spåren och bildar vägg. Det fanns ett sådant hus på Skymningstjärnen som var både välgjort och vackert. Isärtagbart bör den största enskilda delen bestå av dörrfoder och dörr eller kanske taknockarna. Är huset stort kan man komplettera hörnstolparna med ytterligare några stolpar. Dessa stolpar kan då bära fönster och dörrar (skiss 11). Man kan också ha dubbla väggar för att ytterligare öka huskänslan och kanske isolera med halm. 
 Mitt drömlajvhus är annars byggt i lera. Jag har själv ingen praktisk erfarenhet av lerhusbygge men jag har studerat lite olika tekniker och fastnat för en. Man bygger stommen på huset av träramar på samma sätt som beskrivits ovan. Hål borras och rundstavar förs ner med fyra dm mellanrum. Sedan flätas färska grenar mellan runstavarna (skiss 12). Man blandar blöt lera och halm och kladdar på. Det lär ta tid men resultatet är oöverträffbart. Värdens snyggaste lajvhus! 

Livesällskapet Galadrim